"En del når alltid sina uppsatta mål - de har folk som håller i stegen"

Stig Johansson

Haha hittade det här citatet om bantning nyss, känns ju motiverande XD

"Den lättaste dagen under en bantningskur är den tredje, för då har man i alla fall redan slutat. "
Sagt av Kurt Grosskurth

Från och med 21 Januari 2013 ska min vardag se ut som sådan;

 

* 30 min promenad varje dag! (undanfall är dem dagar man går till gymmet)

 

* Snacks är förbjudet på vardagar (mån-fredag e.m) tillåtet fredag kväll till söndag (eventuellt ska söndagar ej räknas som helg heller) skulle suget bli alldelses för stort så är det popcorn som gäller i extremt nödfall!! bättre med det än att moffla i sig massa lösgodis eller ostbågar, men detta ska  ej bli av en vana! 

 

* Gymmet 2 gånger i veckan (helst mer men det är alltid bra att börja lite och stega upp än att gå ut för mycket och tröttna)

 

* Ingen dricka på vardagarna (aj mitt hjärta, beroende av pepsi max men detta beroende behöver jag bli av med oxå!!)

 

* Inte köpemat på vardagarna (nyttig köpemat kan vara ok, om man köper husmanskost eller sallad av nått slag, EJ mcdonalds, subway pizza osv.)

 

*Dricka minst 1,5 liter vatten om dagen (är as dålig på att dricka vatten! ska fylla på en 1,5liters flaska och ha varje dag så jag ser att jag dricker :) )

 

Som hjälp till att jag ska hålla det här ska jag använda min blogg här lite som en dagbok kan man säga. Här kommer jag skriva om mina sug mitt kämpande och mina resultat så ni kan följa upp och se att jag skötter mig! annars kan jag ju fuska hur mycket jag vill ;) blir jag sugen nån dag får ja la sätta mig här och skriva om det, då kanske jag glömmer bort suget ju :)

 

Iaf nu ska detta ta tags i ! OK!? 

 

Är det nån mer som vill haka på denna dieten? så skriv så vet jag att vi kan göra detta tillsammans ! 

 

Gött Kör på nu people från och med 21 januari börjar mitt nya sundare liv!

Ja det är ju frågan faktiskt! nu menar jag inte mat och sånt utan snacks, godis, kakor, bakelser och annat fett av olika slag.

 

Jag själv är totalt trappt på ostbågar (och för tillfället choklad med schh) men undrar varför !?? varför måste jag äta det. Jag är en sån där extrem tjockis när det gäller sånt, jag kanske inte ens är sugen på ostbågar tex men ifall jag inte äter det en helg så tänker jag att jag borde nog vara sugen på det och så köper jag då ostbågar iaf, även fast suget inte finns! VArför!? jo för det sitter i mitt psyke, jag är ostbågestörd kan man säga. Vill jag ha det så här?? Nej absolut inte. Gör jag nått åt det? Nej inte det heller för jag är fast.

 

Jag kan inte skylla det på någon annan än mig själv heller! även om man vill skylla bort det på nån annan eftersom det känns bättre med att göra det så nej(!!) det finn sinte nån annan än mig själv som har gjort detta mot mig. Jag har  "misshandlat" min kropp med onyttigheter, jag förkortar mitt liv och det är ju inte så lätt efter några kilo (många kilo) över det vanliga. 

Tycker jag som överviktig att det är kul att gå till "dem storas avdelning" på Lindex och hm tex, nej det är inte kul och det gör det ju inte bättre att man känner sig ful och tjock själv! nej då ska vi sätta en egen avdelning för tjockisarna som folk verkligen kan se hur man inte ska se ut och man får stå där i en skamavdelning och kolla på dem större "tantkläderna" helt för att folk ska se en, ungefär som en elefant på ett zoo kan jag känna ibland.

 

Nu kanske ni undra varför jag skrev "tantkläderna" jo för tjocka männsikor ska ju inte få ha samma kläder som dem "normalviktiga" fast i större storlekar utan då ska vi göra lite fulare kläder för att motivera folk att gå ner i vikt och få ta på sig snygga kläder. för att slippa stå där på mulliga avdelningen ska man ha byxstorlek 42 som störst har jag för mig. okej då för mig som har väldiga kvinnoformer ser ungefär ut som ett stort timglas ska då behöva vara väldigt smal för att gå till vanliga avdelningen, eftersom jag har väldigt breda höfter så behöver jag väga ungefär 80kg max för att få gå ner till vanliga avdelningen med kläder . 80kg för en meed min längd 177cm lång är normalvikt (med nått kilo plus) känns ju himla bra, man får inte ens vara mullig för att handla där. tack skönhetsidealen och ni med "tjockisavdelningarna" ni ger mig verkligen bra självförtroende! (or not!) 

 

Men ja här kan jag sitta och gråta för att man är överviktig, ni får tänka gör nått åt det då! det får ni för så tänker jag med. och nu har jag verkligen bestämt mig för att göra det med! jag har kollat igenom gamla bilder på datorn från mina (inte överviktiga) tidigare år och känner varför gjorde jag så här mot mig själv? en jäkligt bra fråga faktiskt och jag kan inte svaret själv men parantesen är ju att man kan börja nu helt enkelt!

Vilket jag ska nu för 1000 gången men nu ska jag lyckas!

 

Under detta år som har börjat nyss från och med 21 Januari ska jag ta tag i min kropp och sluta misshandla den, för att jag ska klara detta behöver jag er vänner, läsare och så vidare som kikar in här som peppning, det är inte lätt att göra sånt här. Jag har ju såklart min kära sambo men ibland kan vi behöva båda en knuff i röven ;)

 

Planen kommer upp i nästa inlägg :)

 

Men som sagt behöver er hjälp skricka på mig om jag inte skriver här hur det går. 

 

som sagt återkommer om några minuter om upplägget. bantningsplanen ala Anki!

 

tack på förhand!

 

Jag vet jag har världens sämsta humor haha men jag dör varje gång jag ser den här bilden xD

 

Måste dra till emil och boka tid för att fylla i tatueringarna så dem blir perfa :) men känns så där eftersom det gjorde så sjukt ont :s haha känsel människan nummer ett... 

 

Jag har nog väldigt låg smärtgräns men jag gråter inte när det gör ont för det, jag garvar ist om det gör skit ont. Och då menar jag verkligen tok garvar! okej när jag tatuerade mig satt jag ju inte och garva men när jag slår mig, typ när jag fått hjärnskakningarna eller så då garvar jag. Det är lixom mitt sätt att reagera, pappa är typ likadan haha

 

Det var som när jag var med om en rejäl bilolycka/avkörning (karusellåkande snurrbil över vägen och ner i diket och höll på att hamna upp och ner händelse) så vart jag ju såklart rädd och fick bajs ont i nacken och smällde i huvudet. Då as garvade jag typ hela tiden tills jag låg totalt fastspänd i ambulansen och fick inte röra mig, då kom paniken smärtan och rädslan på en och samma gång då kom tårarna, men innan det så bara skrattade jag och drog as dåliga skämt osv.. Det roliga var att efteråt sa lea (hon var med i bilen när jag körde av) att hon vart glad att jag garvade för annars hade hon blivit extremt orolig för då hade de vart nått riktigt fel på mig, hon känner mig hon hihi

 

Lite kul att vi har kommit varandra lite närmare i vännskapen igen nu efter olyckan, att det ska till en bilolycka för att komma nära varann igen, jag säger då det ;)

 

Oj nu vart det långt inlägg

 

Tjarrå!

 

 

Jag efter olyckan :/

I natt när jag inte kunde sova så kände jag att fy sjuotton vad jag är lycklig även fast det hänt massa skit och kroppen inte helt fungerar.

 

Även om vissa saker är bajs så får jag ändå alltid lägga mig bredvid mannen som gör mig otroligt lycklig! 

 

Då spelar det ingen roll längre om vissa saker blir fel eller om jag inte mår bra i kroppen, så länge jag har honom så kommer allt bli bra tills slut ändå för han gör mig Lycklig, och mina underbara vänner med (ni vet vilka ni är! :) )

 

Så Ja man kan vara lycklig även om tillvaron inte är den bästa :)